<![CDATA[Emma Frost - textil - Blogg]]>Mon, 08 Feb 2016 20:15:29 +0100Weebly<![CDATA[Ett reformliv]]>Mon, 08 Feb 2016 19:01:12 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/ett-reformliv
Eftersom nya sömnadslärarjobbet tar en hel del tid så har jag inte hunnit sy särskilt mycket sedan sist. Därför tänkte jag bjuda på lite bilder av ett av höstens loppisfynd istället: ett reformliv i ljusblått bomullstyg. Reformliven är lite spännande eftersom de lanserades som ett hälsosammare alternativ till det sena 1800-talets korsetter, något som inte var helt okontroversiellt, tydligen. Det ger en tankeställare om det där med kroppsideal och mode tycker jag, att det för bara ett sekel sedan kunde anses som radikalt att inte forma om kroppen med en korsett och istället bära en något mjukare variant.
]]>
<![CDATA[Nytt år, ny inspiration]]>Tue, 05 Jan 2016 18:46:33 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/nytt-ar-ny-inspiration
Picture
Tarmskinnsklänning från Alaska, ur Nationalmuseet i Danmarks samlingar.
Det här med digitala museisamlingar är något jag verkligen gillar, så här kommer några fler tips om ställen där man kan hämta inspiration:

​Nationalmuseet i Danmarks sida SkinddragterPå den sidan finns en massa fantastiska dräkter och föremål av skinn och päls från Alaska till Sibirien (och en hel del därimellan). Den stora bilden ovan föreställer till exempel en tarmskinnsklänning (förstå vilket jobb att garva tarmar till en hel klänning!), men det finns även bällingskor, byxor, huvudbonader och mycket annat spännande. Vissa av dessa föremål finns också i 3D, till exempel de här byxorna från västra Grönland.

​En annan trevlig databas är den som finns på Victoria and Albert Museum. Där finns många hundra år av textilhistoria från både Europa och Asien, så alltid hittar man något kul. Varför inte ett fragment av mönstervävt siden från 600-700-talet, en mönsterbok från 1700-talets Norwich eller en empirklänning med hysteriskt fluffiga dekorationer?
]]>
<![CDATA[Dräktakvareller]]>Sun, 13 Dec 2015 16:08:42 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/draktakvareller
moradräkt, folkdräkt, 1800-tal
Dräktakvarell från Nordiska museet, föreställande en ogift kvinna i Moradräkt. (Inventarienummer NMA.0070039)
Ni har väl sett att det finns en massa jättefina dräktakvareller på digitaltmuseum.se? De kan vara lite kluriga att hitta, men om man skriver "akvarell, folkdräkt" i sökrutan får man upp en hel del. Bland folkdräktsavbildningarna händer det att orterna inte alltid stämmer, men bilderna är likväl väldigt skickligt utförda och en ren njutning att studera. Det roliga är också att det finns avbildningar från lite olika tider och dessutom avbildade dräktvarianter som inte är så vanliga idag. En av de roligaste och mest spännande sakerna med de här bilderna, tycker jag, är att man kan följa dräkternas utveckling från 1800-talet, och hur de har förändrats om man jämför med dräktbruket idag.
folkdräkt, järrestad, dräktakvarell
Kvinna från Järrestads härad, akvallererad blyertsteckning av Otto Wallgren. Bild från Nordiska museet (inventarienummer NMA.0070111)
]]>
<![CDATA[Bomullsöverdel till moradräkt]]>Fri, 20 Nov 2015 10:43:44 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/bomullsoverdel-till-moradrakt
moradräkt, folkdräkt, överdel
Bomullsöverdel till moradräkt. Foto: Emma Frost
Hösten har varit fylld med en hel del olika projekt. Vissa är klara, andra inte. Ett av de som blivit färdigt är den här yvdeln (överdelen) i bomull. Den är sydd till moradräkt och finns nu på Mora hemslöjd. 
moradräkt, folkdräkt, överdel
Infälld bomullsspets i ärmen. Foto: Emma Frost
Den här överdelen har infälld spets i ärmarna, något som blev vanligt under sekelskiftet när bomullsöverdelarna blev vanligare eftersom industriella revolutionen gjort bomullstyg allt billigare. Linneöverdelarna brukar däremot ha hålsöm.
nuggor, stripade rynkor, överdel, moradräkt, folkdräkt
Rynkor, nuggor och spets. Foto: Emma Frost
Ärmen med spets, rynkat ärmslut, kvard med handvävt band (denna gång har jag inte vävt bandet själv) och nuggor. Har ni provat att göra nuggor i tätt bomullstyg någon gång? Det är pilligt. Väldigt mycket pilligare än att sy småsmå nuggor i linne. Så pilligt att jag blir sugen på att testa att sy nuggor i något helt annat, grovt och glest, bara får att se om det går…
]]>
<![CDATA[Vad är en folkdräkt?]]>Fri, 02 Oct 2015 13:11:41 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/vad-ar-en-folkdrakt
Det finns  många föreställningar om folkdräkter. En är att folkdräkter alltid sett precis likadana ut, i alla tider oavsett väder, vind, materialtillgångar och samhällsförändringar. En annan ganska vanlig föreställning är att alla hade det som vi idag kallar för folkdräkt på förritiden-tiden. Jämt. Oavsett om det var potatisplockning eller bröllop som stundade. Så är naturligtvis inte fallet, verkligheten är mer komplex än så. Ett bra tag har jag tänkt skriva ett digert inlägg om det här, men dragit mig för det eftersom det finns så många aspekter att ta upp. Till min lättnad slog det mig att det ju redan finns en hel del bra saker skrivna om just det här, och digitalt till och med. Så istället för en massa text kommer här ett par länktips:

Första tipset är Skansens artikel Vad är en folkdräkt? Där står en hel del om vad som är en folkdräkt och vad som inte är det, hur länge de funnits och svar på en del andra vanliga frågor.

Ett annat hett tips är Nordiska museets sidor om Folklig dräktkultur. Här finns massor av information, inte bara om folkdräkter utan även om folklig modedräkt, hur dräktskick har förändrats över tid, hur dräkterna samlats in till museer samt en hel del annan intressant information.

Vill man läsa böcker om saken så finns det naturligtvis också. För några år sedan kom Marie Ulvängs Klädekonomi och klädkultur - böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet. Låter det tungt och torrt att läsa? Det är det inte, nä, det är en riktigt rafflande bok där bouppteckningar varvas med bilder på gamla plagg. Jättespännande!

En annan ännu nyare favorit är Berit Eldviks Möte med mode - folkliga kläder 1750-1900. Mycket bilder, mycket fakta, mycket om hur dräktskick har utvecklats och förändrats. Mycket bra helt enkelt.

Naturligtvis finns det en hel hög med fler jättebra böcker, men de får ni kika på Skansens litteraturlista över böcker om folkdräkter, folklig modedräkt och samiskt dräktskick.
]]>
<![CDATA[Höst]]>Sat, 12 Sep 2015 10:13:40 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/host
dalarna, mora
Dalälven. Foto: Emma Frost
Hösten är här, jobb och höstrutiner börjar igen. Det är en hel del på gång just nu, jag korrekturläser texter och syr toiler. Tyvärr är gör sig varken korrekturläsningen eller toiler särskilt bra på bild, men när projekten blir klar, då kommer det foton. Så länge får ni hålla till godo med bilder på ett par sidoprojekt jag håller på med parallellt.
Växtfärgning, krapp, björklöv
Vadmal, yllekypert och moragarn färgat med björklöv och krapp. Foto: Emma Frost
Får någon vecka sedan hade jag och Anna en växtfärgningsdate. Hela dagen gick åt till betande, fikande, färgande och sköljande, så där som det blir när man växtfärgar. Det tar tid, men det måste det få göra. Av tygerna tänkte jag så småningom sy en hätta och ett par vantar, och moragarnet är för att fylla på växtfärgningslagret i allmänhet.
Någon odlingsmänniska är jag väl kanske inte egentligen, men jag gillar växter, särskilt om de går att äta eller färga med. Vejden jag odlar har tack och lov klarat sig fint (trots bristfällig uppmärksamhet från min sida) och gett en hel del frön som kan bli nya vejdeplantor. Förhoppningsvis kommer jag ha tid att experimentera lite med olika vejderecept nästa sommar, framförallt färgningsrecept utan en massa kemikalier.

Ett annat, något mindre projekt, som är på gång är ett brickvävt band i silke, inspirerat av ett fynd från 1300-talets London. Silket i det här bandet är dock köpt färdigfärgat, man måste ju inte färga allt själv, även om det vore väldigt roligt.
Tablet weaving, brickvävning, brickband, silke
Brickvävt band inspirerat av 1300-talsfynd. Foto: Emma Frost
]]>
<![CDATA[Renässans!]]>Sun, 16 Aug 2015 22:30:00 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/renassans
Picture
Handsytt Flamländskt 1500-tal. Foto: Olivia Hansson
Ibland kan jag bara inte hejda mig, det liksom kryper i kroppen på mig om jag inte får testa någon teknik, sy något nytt och se om mina teser och formidéer funkar. Länge har jag haft en idé som jag ville testa, en 1500-talslivkjol inspirerad av bland annat Pieter Aertsens målningar. Vill ni se ett exempel på hans målningar så klicka här.
Det som lockar med dräkterna i Aertsens målningar är dels utmaningen i att fånga ett (för mig) nytt århundrade i nål och tråd, och se hur nära inspirationskällan jag kan komma. Dels är det att utforska släktskapet med både tidigare och senare plagg och dräkter med liknande snitt och detaljer. Många folkdräkter bär fortfarande vissa spår av renässansmode och de röda livkjolarna, halsklädet och det uppbundna håret var starka skäl till att jag valde just Aertsens målningar som inspirationskälla. Dessa tre komponenter finns även i bland annat moradräkten. Livkjolar med olika typer av halskläden var vanligt i stora delar av Europa under 1500-talet och senare, så det är inte alls konstigt att vi ser spår av dem även i Sverige (även om de inte ser likadana ut nu för tiden). Hur som helst, nu i sommar har jag äntligen haft tid till att testa idén och sy upp den.
handsytt, renässans, flamländsk, flemish, 16th century
Handsytt flamländskt 1500-tal. Foto: Sara Kånåhols
Hur som helst, åter till de nyskapade plaggen. Livkjolen är handsydd av yllekypert och livet är fodrat med tättvävt linne. Snörningen går genom små metallringar som är fastsydda vid livets framkanter, vilket gör att snörningsbandet glider väldigt lätt genom hålen. Halsklädet är sytt av ett tunt och tätt linne som var helt fantastiskt att sy i (vilket säger ganska mycket, för jag brukar tycka att linnesömnad inte är så underhållande).
16th century, 1500-tal, livkjol, halskläde, partlet
Handsytt halskläde i linne och handsydd fodrad livkjol i ylle och linne. Foto: Sara Kånåhols
Hand sewing, handsytt, 1500-tal, 16th century, kirtle
Sömnadsdetalj, kjolen sys på det fodrade livet. Foto: Emma Frost
]]>
<![CDATA[Duger det?]]>Mon, 20 Jul 2015 12:50:01 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/duger-det
Ibland frågar folk saker, och de gånger man kan svara känns det ofta kul att hjälpa till. Hur material fungerar, hur gamla vissa tekniker är, hur representativt något är i en viss tid eller geografiskt område. Sen finns det frågor som gör mig bekymrad, och det är när folk ber om ursäkt för sitt skapande och frågar om det som de har skapat duger, om det är ok. Duger till vad? Ok enligt vem? Hur ska jag kunna bedöma någon annans skapande när jag inte vet vilka mål den personen strävat efter och hur den tänkt i processen? Vad betyder ok för just den personen som frågar? Enda gången person A kan bedöma sånt åt person B är när det är just person A som satt upp ramar, mål och kriterier för person Bs skapande. Till exempel om person A är lärare. Alla andra gånger får den frågande försöka att klura ut svaret själv. Vad var syftet? Var det...

...att skapa något över huvud taget?
...att lyckas göra något som man aldrig gjort förut?
...att göra något som ser ut som om det kommer från en viss tidsperiod?
...att göra något på samma sätt som det gjordes under en viss tidsperiod?
...att göra något med ett visst uttryck?
...att göra något nyskapande?
...att utvecklas?
...att lära sig något nytt?
...att skapa något anpassat efter en snäv tidsram eller budget?
...att ha roligt under skapandeprocessen?

Det är sällan rimligt att uppfylla alla det här målen, och självklart kan målet med skapandet också vara något helt annat, men det är ändå upp till var och en att känna efter. Känner man sig nöjd så tycker jag att man ska vara det. Är man inte nöjd så får man försöka klura varför. Det kan ju finnas saker att utveckla och förbättra, men det kan också vara så man är för sträng mot sig själv.
Något man däremot inte bör göra är att jämföra med andra och tycka att man själv är dålig och inte duger. Sånt hämmar skapandet! Nä, ska man titta på andra så bör det vara för att inspireras, för att få nya idéer eller lära sig ännu mer. Ska man jämföra med någon så är det nog mest konstruktivt att jämföra med sig själv, sina egna förutsättningar och kunskaper. Är man en tankspridd själ kanske man ska vara stolt över att ha slutfört något över huvud taget. Har man däremot extremt höga prestationskrav på sig själv så kanske man bör vara stolt om man lyckas sänka kraven och vara snällare mot sig själv. Har man på något vis utvecklats tycker jag att man har all anledning till att vara stolt, oavsett vilken nivå man började på. Ni fattar. Vissa lyckas skapa saker trots att de inte har tid, andra kan skapa fantastiska saker med väldigt små ekonomiska medel, några andra har fantastiskt tålamod med detaljer, sen finns det människor vars skaparlust och kreativitet aldrig tycks sina. Jag kan bli så himla imponerad av sånt.Det finns alltid saker att se upp till, bli imponerad av och inspireras av, men det finns samtidigt också alltid saker att vara nöjd över med sig själv.

Kort sagt: Det är nog nyttigt att jämföra med sig själv, men att inspireras av andra.
]]>
<![CDATA[Semester]]>Mon, 06 Jul 2015 15:42:59 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/semester1Om ni undrar varför det har varit tyst här på bloggen ett tag så är det för att det är sommar, och jag har semester. Hittills har det blivit ett besök på Ottilia Adelborgs museum i Gagnef, det kan rekomenderas! Det är kanske inte så stort, men väldigt fint.
Picture
Halskläden på Ottilia Adelborgs museum.
Picture
Hätta på Ottilia Adelborgs museum.
I förra veckan blev det också en Ölandstripp till några vänner som håller på att renovera ett gammalt hus. Himla mysigt att kombinera vänner, byggnadsvård och turistande.
Picture
Nymålat.
Picture
Päronkart, i en jättemysig trädgård på Öland.
]]>
<![CDATA[väska med Birkainspiration]]>Wed, 03 Jun 2015 18:56:43 GMThttp://www.emmafrost.se/blogg/vaska-med-birkainspiration
birka, väska, vikingatid
Detalj av Birkainspirerad väska. Foto: Emma Frost
För något år sedan hittade arkeologer några konstiga träbitar i vattnet utanför Björkö, det vill säga det som en gång varit Birkas hamn. Dessa träbitar tolkades av sjöhistoriska museet som delar av vikingatida väskbyglar. Det är ju jättespännande! Väskor är ju dessutom ganska praktiskt. Sedan jag såg bilderna har väsk- och täljinspirationen var på topp och i våras fick jag äntligen tid att yxa till mig ett par väskbyglar. Vilket trä originalet var i vet jag inte, men jag täljde mina i björk eftersom det är så trevligt att arbeta i. Själva påsdelen på originalväskan  har tyvärr förmultnat under de tusen år som gått, så hur den sett ut från början är det nog ingen som vet idag. Så här blev i alla fall min tolkning.
birka, väska, täljning, björk
Spånor! Det är faktiskt ganska härligt att jobba i trä ibland.
Birka, väska, viking
Färdiga väskbyglar täljda i björk. Foto: Emma Frost
viking bag, birka, väska
Den färdiga väskan: väskbyglar av björk, påse av ylle och axelband av läder. Foto: Emma Frost
]]>